In your face, Facebook!

Vill bara skicka in en extremt bra och poängfull text angående facebook som jag råkat komma över och som jag fullständigt håller med...

detta är ämnet till er som använder facebook i alldeles för stor utsträckning utan att reflektera över dess konsekvenser...Tjoo!

Avaktiverade precis mitt Facebook-konto. Cirka två gånger per arbetsdag har jag gått in och läst statusuppdateringarna och varje gång har jag tänkt: varför i helvete sitter jag och läser det här? Facebook är en virtuell soptipp som svämmar över av banalitet och meningslöshet, ofta med syftet att höja den egna statusen eller väcka avund (åtminstone bland mina 387 såkallade “friends” verkar det vara mycket sånt) Jag slutar aldrig att förvånas av den uppmärksamhetskrävande barnslighet som genomsyrar Facebook: Se på mig! Här är jag! Här är mitt liv, är det inte fantastiskt, säg att det är fantastiskt! Ribban för vad som är fantastiskt på Facebook är visserligen placerad på minimal höjd:
“Äntligen nya gardiner i sov rummet….sååååå fint!!”
27 people Like this!
Och så kommentarerna!
Jag kan omöjligt vara en del av denna galenskap längre.
Det kan tyckas oskyldigt att kommentera gardinuppsättningar, men jag tror inte att det är det. Jag tror att det finns konsekvenser, både på ett större och på ett personligt plan. Vi kan lämna diskussionen om hur mycket Facebook-användadet kostar företag och samhället i förlorad produktivitet och istället tänka på individen. Jag är övertygad om att det finns många människor där ute som skulle må mycket bättre av att säga upp sin relation med Facebook. Det blir ett beroende, att hela tiden hålla sig uppdaterad om vad som händer i andra människors liv och också marknadsföra sina egna dagliga förehavanden. Tonen på Facebook är lättsamt glättig, men jag vet – du vet – att samtidigt föder internet i allmänhet och Facebook i synnerhet så mycket bitterhet, elakhet och avundsjuka – för visst vill du också ha nya gardiner i sovrummet. Och betänk detta: någon offentliggör på Facebook sin förlovning eller barnafödsel: 5 kommentarer. Samtidigt skriver någon annan “packar för Paris” och får 17 kommentarer för denna livsavgörande information. Det här mönstret är tydligt: personer som åtnjuter hög status i verkliga livet fjäskas det i större utsträckning för på Facebook. Jag skäms när jag ser det.
För mig finns det ytterligare en aspekt som känns viktig och den handlar om att ta kontrollen över sitt eget liv. Det är så lätt att förbli passiv, att sluta ifrågasätta och bara matas med allt det som automatiskt sköljer in i datorn. Smakar inte det som vi själva söker upp ofta godare?
Det här handlar inte om bakåtsträvande eller teknikfientlighet, det hoppas jag att du förstår. Åtminstone jag vill leva ett liv där det är jag som tar kontrollen och gör saker som jag tycker om och mår bra av. Jag försöker leva i medvetenhet om relationen mellan investering och avkastning. Det är inte svårt att förstå, men många verkar helt omedvetna om kopplingen. Vil du ha bättre hälsa eller snyggare kropp får du investera i motion. Vill du bli framgångsrik får du investera i karriären. Vill ha goda vänner får du investera i vänskapsrelationer. Vill du ha ett bättre sexliv får du investera i sängtid. Vil du ha ett bättre förhållande får du investera i din partner. Svårare än så är det inte, men den det är ganska svårt för det kräver ansträngning. Sedan klagar människor på att de är deprimerade och olyckliga. Jag kan inte se att all den tid och energi som jag hittills har investerat i Facebook ger någon avkastning överhuvudtaget.
Marcus Dunberg Like this!


/Samordnaren