Kära Ålands Lås!
Nu har det varit tyst alldeles för länge på bloggen så då tar den flintskalliga filosofen från Nora till orda och skriver några rader.
För det första är det absolut inget fel med att ha en flint. Det kan rent av vara riktigt stiligt. Eller hur Carla!? =) Noterade en sorts "grace" över dig från Idrottshusets läktare under gårdagens DM-slutspel med din begynnande flint blänkande mot takets lampor. Att det inte ledde till självförtroende nog hos dig att sätta något av dina "bomb-skott" är för mig en gåta...
För det andra känns det lite trist och tråkigt att stora delar av gänget är på väg att spricka. Personer som flyttar söderut, västerut o.s.v.
Detta är dock en naturlig del av livet men kan leda till positiva saker ändå.
Jag tänker då främst på de tillfällen när vi återförenas och surrar ifatt om livet idag och minnen från igår. Kan bli magiska ögonblick.
Apropå minnen från igår...
En knutpunkt i detta gäng får väl ändå Ålandsresorna anses vara.
Jag minns första årets "Psyk-Steff", "Tare lugnt-Göte", "Världsrekordförsök-i-undervattenssimning-i-liten-bassäng-med-cyklop-Lindman", "Turkosa-kallingar-i-röven-K", "Kort-konstnären-Globen" och inte minst mina egna extradagar på ön med både glädje och sorg.
Jag minns även andra årets "Psyk-Carla", "Tenniskungen Pistol-Pete", "I-phone-Gurra", "Sheriff-Kalle", "Volleybombaren-Stor" och mycket mycket mer.
Nu har vi tagit oss in i 2011 och med ett nytt år kommer nya möjligheter att skapa minnen för livet!
Ha ett underbart år kära vänner!
//Lukas
